Kapitel 25
Kapitel: 25
Skrivarvecka: 48
Ja, då var det klart då. Typ. :)
Jag känner mig inte speciellt klar. Jag blev nog för peppad på att skriva sista kapitlet, så det blev lite för lättsamt när jag ville att det skulle vara känslosamt. Men jag lämnar det så här för tillfället. Nu tar viloperioden vid och sedan är det dags att läsa och småredigera allt (storredigeringen är ju redan gjord i år!).
December månad blir viloperioden, då ska jag inte röra manuset alls, inte läsa ett enda ord av det. Det blir bra så hinner jag med allt pyssel och mys som julmånaden innebär. :) Sedan tar jag tag i det igen efter nyår.
Om inget oväntat inträffar kommer det alltså att bli bloggpaus i en månad nu, men sedan är jag tillbaka.
Skrivarvecka: 48
Ja, då var det klart då. Typ. :)
Jag känner mig inte speciellt klar. Jag blev nog för peppad på att skriva sista kapitlet, så det blev lite för lättsamt när jag ville att det skulle vara känslosamt. Men jag lämnar det så här för tillfället. Nu tar viloperioden vid och sedan är det dags att läsa och småredigera allt (storredigeringen är ju redan gjord i år!).
December månad blir viloperioden, då ska jag inte röra manuset alls, inte läsa ett enda ord av det. Det blir bra så hinner jag med allt pyssel och mys som julmånaden innebär. :) Sedan tar jag tag i det igen efter nyår.
Om inget oväntat inträffar kommer det alltså att bli bloggpaus i en månad nu, men sedan är jag tillbaka.
Upplopp
Har spenderat helgen med att kolla över de senaste två kapitlen igen, fortfarande är de inte perfekta men jag har kommit över missnöjet. Läste också några äldre kapitel och det förstärkte min tro på boken. Jag gillar verkligen det jag har skrivit! :)
Nu är det bara allra sista kapitlet kvar att skriva.
Nu är det bara allra sista kapitlet kvar att skriva.
Ny färg: vinterlila? :)
Tror att jag kommer att trivas med det här lila/rosa färgschemat. Gillade visserligen de gröna löven också men det är ju varken vår eller sommar längre. Nu passar det bättre med några mörklila lyktor som får lysa upp i höst/vintermörkret.
Nyfiken på vilka färger jag haft tidigare?
Den första versionen har jag inte kvar, den var gul och grå, men det var ändå bara en tråkig standardmall så det spelar ingen roll. Roligare att välja egna bilder och färger. Givetvis med syfte att inspirera till mer bokskrivande. ;)
Nyfiken på vilka färger jag haft tidigare?
Den första versionen har jag inte kvar, den var gul och grå, men det var ändå bara en tråkig standardmall så det spelar ingen roll. Roligare att välja egna bilder och färger. Givetvis med syfte att inspirera till mer bokskrivande. ;)
Välkommen missnöje
I snart ett år har jag arbetat intensivt med min bok och förbättrat den på djupet. De senaste två kapitlen har jag dock slarvat med, jag försökte hålla en avslappnad attityd till det men nä, nu sprider sig missnöjet. Som ett virus tar svagheterna i de senaste två kapitlen över resten av boken.
Vet inte om det är ett vanligt problem. För mig fungerar det i alla fall så. Har jag skrivit något bra så sprider det sig som en nyttig bakterieflora och får allt annat att blomstra (den här liknelsen har spårat ur) medan dåliga delar förpestar allt annat, trots att inget annat egentligen ändrats.
Så jag tror nu att jag måste gå igenom de senate två kapitlen en vända igen, för att få tillbaka stoltheten. Trots att jag inte har någon inspiration alls för de två kapitlen för att få till något originellt och tillfredsställande.
Vet inte om det är ett vanligt problem. För mig fungerar det i alla fall så. Har jag skrivit något bra så sprider det sig som en nyttig bakterieflora och får allt annat att blomstra (den här liknelsen har spårat ur) medan dåliga delar förpestar allt annat, trots att inget annat egentligen ändrats.
Så jag tror nu att jag måste gå igenom de senate två kapitlen en vända igen, för att få tillbaka stoltheten. Trots att jag inte har någon inspiration alls för de två kapitlen för att få till något originellt och tillfredsställande.
Kapitel 21
Ja, jag hoppar hit och dit i ordningen, men summan av kardemumman är att jag bara har ett kapitel kvar. ETT!
Kapitel: 21
Skrivarvecka: 47
Äntligen känner jag att jag fått tillbaka lite inspiration. Det har verkligen varit en bristvara under hela november månad. Det här är inte riktigt lika bra som det jag presterat tidigare, men betydligt bättre än senaste kapitlet jag skrev i alla fall. Känner att jag kanske slarvar lite nu när jag är så nära slutet, men det är bara för att jag är så sugen på att vara klar! Sedan kommer ju ändå ytterligare en redigering så då rättar jag till felen då.
Kapitel: 21
Skrivarvecka: 47
Äntligen känner jag att jag fått tillbaka lite inspiration. Det har verkligen varit en bristvara under hela november månad. Det här är inte riktigt lika bra som det jag presterat tidigare, men betydligt bättre än senaste kapitlet jag skrev i alla fall. Känner att jag kanske slarvar lite nu när jag är så nära slutet, men det är bara för att jag är så sugen på att vara klar! Sedan kommer ju ändå ytterligare en redigering så då rättar jag till felen då.
Nedslående siffror
Jag gillar ju siffror men den här informationen från Författarförbundet var inte speciellt uppmuntrande för framtiden.
"Vi har omkring 2 700 medlemmar och av dessa ägnar ungefär 700 mer än 75 procent av tiden åt sitt författarskap. En inkomstundersökning visar att ju mer man arbetar med författarskapet, desto mindre tjänar man i snitt. Meridianen, alltså den vanligaste årsinkomsten, för våra medlemmar ligger på 120 000 kronor per år före skatt. Och bara tre procent av medlemmarna kan försörja sig helt på författandet."
Från författarcoachen.
Jag gissar att de 81 författarna som lever på det är de där deckardrottningarna och kungarna som snittar en bestseller per år?
Jag behöver inte bli rik, men drömmen är ju att kunna skriva på heltid, eller i alla fall 75% och komplettera med andra små uppdrag. Gäller att kvala in till de där 700 då.
Nåja, första steget är att kvala in till de där 2700 svenska författana. Och de har väl en två-boks-regel dessutom. Så jag måste inte bara få första publicerad utan skriva en hel till också. Roligt att ha något att sikta mot. ;)
Men jag kan inte låta bli att undra också... är som regel svenska författare med i förbundet? Och är det inte många andra som också kan vara medlemmar, till exempel de som jobbar med översättning och dylikt? Är siffrorna missvisande?
"Vi har omkring 2 700 medlemmar och av dessa ägnar ungefär 700 mer än 75 procent av tiden åt sitt författarskap. En inkomstundersökning visar att ju mer man arbetar med författarskapet, desto mindre tjänar man i snitt. Meridianen, alltså den vanligaste årsinkomsten, för våra medlemmar ligger på 120 000 kronor per år före skatt. Och bara tre procent av medlemmarna kan försörja sig helt på författandet."
Från författarcoachen.
Jag gissar att de 81 författarna som lever på det är de där deckardrottningarna och kungarna som snittar en bestseller per år?
Jag behöver inte bli rik, men drömmen är ju att kunna skriva på heltid, eller i alla fall 75% och komplettera med andra små uppdrag. Gäller att kvala in till de där 700 då.
Nåja, första steget är att kvala in till de där 2700 svenska författana. Och de har väl en två-boks-regel dessutom. Så jag måste inte bara få första publicerad utan skriva en hel till också. Roligt att ha något att sikta mot. ;)
Men jag kan inte låta bli att undra också... är som regel svenska författare med i förbundet? Och är det inte många andra som också kan vara medlemmar, till exempel de som jobbar med översättning och dylikt? Är siffrorna missvisande?
Glödlampan som vägrar slockna
Titt som tätt, från ingenstans eller från allting, kommer idéer till berättelser. En liten glödlampa tänds i hjärnan. Ett intryck från omvärlden som gör att jag vill säga något. Det är inte handlingen som driver mig, vem blir kär i vem eller vem har mördat vem. Det är vad jag har att säga som driver, vilken känsla jag vill väcka eller fråga jag vill belysa. Jag brukar skriva ner dem lite löst i ett idéblock för att ha till senare. Vissa av dem kan räcka till en novell, vissa av dem kan man skratta bort redan nästa dag, vissa ger man ett tappert försök men de självdör. Och några, de riktigt, riktigt speciella kan bli en bok. Så hur vet man skillnaden?
De senaste månaderna har jag varit nervös för att hitta en tillräckligt stark idé till nästa bok, nu när jag närmar mig slutet på första boken. Tänk om idén jag väljer att köra på bara pyser ut till ingenting.
Nu har jag svaret på hur man sorterar bok-idéer från pys-idéer. Bok-idéerna är de som vägrar lämna en ifred. De som pickar på ens hjärna som små irriterande fåglar och inte låter en tänka på annat i en hel vecka. De som inte förstår att första boken faktiskt inte är färdig så det är inte deras tur än.
Åh, vad jag vill skriva på min nya bok-idé!
De senaste månaderna har jag varit nervös för att hitta en tillräckligt stark idé till nästa bok, nu när jag närmar mig slutet på första boken. Tänk om idén jag väljer att köra på bara pyser ut till ingenting.
Nu har jag svaret på hur man sorterar bok-idéer från pys-idéer. Bok-idéerna är de som vägrar lämna en ifred. De som pickar på ens hjärna som små irriterande fåglar och inte låter en tänka på annat i en hel vecka. De som inte förstår att första boken faktiskt inte är färdig så det är inte deras tur än. Åh, vad jag vill skriva på min nya bok-idé!
Skönlitterära gener
Min boks svårbestämda genretillhörighet väckte en nyfikenhet i mig, nyfikenheten gick snart över i frustration. Varför ska skönlitteraturen göra det så svårt för sig?
När man ska hyra film får man i princip välja på tre genrer. Drama, komedi, action. Sedan kanske det finns thrillers eller science fiction också, ja men då står de i närheten av action. Romantisk komedi? Gå till komedi. Kan inte bli enklare.
När du ska köpa en bok får du på Nordens största internetbokhandel välja på genrer som:
- Historiska romaner
- Modern & samtida skönlitteratur
- Skönlitteratur: särskilda former
- Skönlitteratur: närliggande ämnen
- Klassiker
- Övriga genrer
Klart som korvspad. Är det inte en deckare eller thrillers (som har egna kategorier) du är ute efter så är du körd.
När man ska hyra film får man i princip välja på tre genrer. Drama, komedi, action. Sedan kanske det finns thrillers eller science fiction också, ja men då står de i närheten av action. Romantisk komedi? Gå till komedi. Kan inte bli enklare.
När du ska köpa en bok får du på Nordens största internetbokhandel välja på genrer som:
- Historiska romaner
- Modern & samtida skönlitteratur
- Skönlitteratur: särskilda former
- Skönlitteratur: närliggande ämnen
- Klassiker
- Övriga genrer
Klart som korvspad. Är det inte en deckare eller thrillers (som har egna kategorier) du är ute efter så är du körd.
Kapitel 23
Kapitel: 23
Skrivarvecka: 45
Nöjd: Nope. :P Det här måste vara det sämsta kapitlet i boken just nu, men jag tror att det får vara så ett tag. Det blir skönt att ha något bottennapp att jämföra övriga kapitel med när jag börjar sista genomläsningen/redigeringen.
Skrivarvecka: 45
Nöjd: Nope. :P Det här måste vara det sämsta kapitlet i boken just nu, men jag tror att det får vara så ett tag. Det blir skönt att ha något bottennapp att jämföra övriga kapitel med när jag börjar sista genomläsningen/redigeringen.
Thrillerkomedi, deckarromans eller en blandning?
Där i mitten av boken, efter första meningen men före sista meningen, där finns en handling också. Förhoppningsvis. Passande nog frågade kommenterare Anne just efter handlingen i min bok. Och jag har ett svar. Den handlar om konsekvenserna av en människas plötsliga död.
Hade frågan däremot varit vilket typ av bok det här, då hade jag inte haft något bra svar. Jag vet inte vilken genre den hör till.
Visst, det är skönt att inte bli inlåst i ett fack. Men jag tror samtidigt att det kan vara enklare att sälja sin bok till ett förlag om man lätt kan förklara vad de ska förvänta sig.
Boken jag skriver är någon slags drama-bok, finns det en sådan genre? Det är alltså ingen deckare/thriller/fantasy/komedi/kärleks-roman eller annat som är vanligt nu... kanske en samtida klassisk roman, eller en realistisk roman? Vilket inte låter klokt. Skulle inte vilja säga tragedi, men ändå åt det hållet.
En klassiskrealistisk dramatragedi, helt enkelt.
Hade frågan däremot varit vilket typ av bok det här, då hade jag inte haft något bra svar. Jag vet inte vilken genre den hör till.
Visst, det är skönt att inte bli inlåst i ett fack. Men jag tror samtidigt att det kan vara enklare att sälja sin bok till ett förlag om man lätt kan förklara vad de ska förvänta sig.
Boken jag skriver är någon slags drama-bok, finns det en sådan genre? Det är alltså ingen deckare/thriller/fantasy/komedi/kärleks-roman eller annat som är vanligt nu... kanske en samtida klassisk roman, eller en realistisk roman? Vilket inte låter klokt. Skulle inte vilja säga tragedi, men ändå åt det hållet.
En klassiskrealistisk dramatragedi, helt enkelt.
Det är så det slutar
Kan inte ge mig till tåls. Måste genast efter förstameningarna bena ut sistameningarna.
Sista meningen i en roman, speciellt en sådan jag skrivit, är nära på en fetisch för mig. Sista meningen kommer inte att vinna läsarna, kommer inte att vinna förläggarna, om inte det innan varit bra. Kanske därför Internet inte är lika fullpackat med sistameningar-analyser som förstameningar. Men för mig som författare är det otroligt viktigt.
Jag vill avsluta med precis rätt ton. En mening som sammanfattar kärnan i hela boken. En mening som sätter en twist på allt man läst hittills. En mening som väcker en känsla eller en fråga. En mening som betyder mer än orden som står där. Och där ska det vara slut. Jakten på den perfekta sista meningen är lång, som ni förstår. ;) Undrar vad sista meningen i min bok blir, det är nära nu!
De Tio innehåller många bra sista stycken, men inte så många bra sista meningar. Vinnaren är, inte helt överraskande, samma bok som hade bästa förstamening:
”Men om vi lyssnat, verkligen lyssnat på den där rösten, skulle vi ha insett att vi inte sprang bort från faran, utan mot den.”
Är det något speciellt jag borde undersöka, bara att säga till. Jag har De Tio till min hjälp! ;)
Sista meningen i en roman, speciellt en sådan jag skrivit, är nära på en fetisch för mig. Sista meningen kommer inte att vinna läsarna, kommer inte att vinna förläggarna, om inte det innan varit bra. Kanske därför Internet inte är lika fullpackat med sistameningar-analyser som förstameningar. Men för mig som författare är det otroligt viktigt.
Jag vill avsluta med precis rätt ton. En mening som sammanfattar kärnan i hela boken. En mening som sätter en twist på allt man läst hittills. En mening som väcker en känsla eller en fråga. En mening som betyder mer än orden som står där. Och där ska det vara slut. Jakten på den perfekta sista meningen är lång, som ni förstår. ;) Undrar vad sista meningen i min bok blir, det är nära nu!
De Tio innehåller många bra sista stycken, men inte så många bra sista meningar. Vinnaren är, inte helt överraskande, samma bok som hade bästa förstamening:
”Men om vi lyssnat, verkligen lyssnat på den där rösten, skulle vi ha insett att vi inte sprang bort från faran, utan mot den.”
Är det något speciellt jag borde undersöka, bara att säga till. Jag har De Tio till min hjälp! ;)
Det är så det börjar
Jag skrev just om första meningen i min bok. Jag hade försökt gå emot strömmen genom att gå med strömmen... av förståliga skäl fungerade det inte. Nu är min första mening kort och ärlig istället. Jag gillar den.
Egentligen tycker jag inte att första meningen är speciellt viktig. Jag tror att en förläggare läser åtminstone längre än en mening. Däremot vore det häftigt att bli ihågkommen som en av de där klassiska första meningarna. De som platsar på American Book Reviews topp 100. Personligen är jag rätt fäst vid tvåan. :)
De Tio platsar nog inte på listan, bäst är:
”Samma ljus längs gatorna, samma blåst, samma lukter i stan som igår, men allt är sig likt på ett främmande sätt.”
Övriga visar inte minsta lilla ambition i förstameningen-tävlingen, så vi tar en botten 3:
”Det var alldeles i gryningen.”
”Kalsongerna var vita och av utmärkt kvalitet.”
”Blackeberg.”
Sugna på att surfa mer om första meningar?
Här är en rolig blogg med en hysteriskt härlig idé, att sortera hela den gigantiska bokhyllan efter första meningen i boken. Älskar det! Ge laziest girl in town (namnet stämmer inte ifall hon sorterat den där bokhyllan!) ett besök.
Eller kolla in Långa Svansen: ”Twittrar första raden i en bok från Stockholms Stadsbibliotek med länk till katalogen. Bara att låna!”
Har du någon favorit?
Egentligen tycker jag inte att första meningen är speciellt viktig. Jag tror att en förläggare läser åtminstone längre än en mening. Däremot vore det häftigt att bli ihågkommen som en av de där klassiska första meningarna. De som platsar på American Book Reviews topp 100. Personligen är jag rätt fäst vid tvåan. :)
De Tio platsar nog inte på listan, bäst är:
”Samma ljus längs gatorna, samma blåst, samma lukter i stan som igår, men allt är sig likt på ett främmande sätt.”
Övriga visar inte minsta lilla ambition i förstameningen-tävlingen, så vi tar en botten 3:
”Det var alldeles i gryningen.”
”Kalsongerna var vita och av utmärkt kvalitet.”
”Blackeberg.”
Sugna på att surfa mer om första meningar?
Här är en rolig blogg med en hysteriskt härlig idé, att sortera hela den gigantiska bokhyllan efter första meningen i boken. Älskar det! Ge laziest girl in town (namnet stämmer inte ifall hon sorterat den där bokhyllan!) ett besök.
Eller kolla in Långa Svansen: ”Twittrar första raden i en bok från Stockholms Stadsbibliotek med länk till katalogen. Bara att låna!”
Har du någon favorit?
10 små böcker
Jag har tio svenskförfattade, rätt nyutgivna böcker i min bokhylla som jag brukar använda för att göra högst ovetenskapliga undersökningar. Har tidigare reflekterat över perspektiv och tempus. Nu tänkte jag gräva lite djupare och förhoppningsvis göra fler intressanta upptäckter.
En sak som är rätt central när man skriver är väl vad huvudpersonen/erna ska heta.
De tio säger: Hasse, Benjamin, Adam, Fredrik, My, Mandarin, Marie, Oskar, Paula, Eva.
Rätt vanliga svenska namn, utom citrusfrukten då. Det är ungefär där jag också faller in. Jag väljer väldigt vanliga namn, Anna och Emma och sånt där. Kanske vill jag att min huvudperson ska kunna vara en helt vanlig människa, vem som helst liksom. Vanliga människor har också rätt att vara speciella.
Jag undviker allt för omoderna namn, som Gunvor och Ulla-Britt, är inte riktigt min stil. Men lika gärna undviker jag allt för moderna namn, Ella, Lea, Alma och allt vad de nu döper bebisar till. Oftast försöker jag hitta namn som passar den generationen som karaktären tillhör. Men på bikaraktärer shoppar jag gärna lös bland väldigt exotiska namn, eller hittar på något eget.
Det är en väldig makt att kunna döpa sina karaktärer till precis vad man vill.
För övrigt kan jag inte skriva en text utan att använda namndatabasen på scb.se, det är som en drog.
Det finns numera 573 Madicken i Sverige. Enligt scb. ;)
En sak som är rätt central när man skriver är väl vad huvudpersonen/erna ska heta.
De tio säger: Hasse, Benjamin, Adam, Fredrik, My, Mandarin, Marie, Oskar, Paula, Eva.
Rätt vanliga svenska namn, utom citrusfrukten då. Det är ungefär där jag också faller in. Jag väljer väldigt vanliga namn, Anna och Emma och sånt där. Kanske vill jag att min huvudperson ska kunna vara en helt vanlig människa, vem som helst liksom. Vanliga människor har också rätt att vara speciella.
Jag undviker allt för omoderna namn, som Gunvor och Ulla-Britt, är inte riktigt min stil. Men lika gärna undviker jag allt för moderna namn, Ella, Lea, Alma och allt vad de nu döper bebisar till. Oftast försöker jag hitta namn som passar den generationen som karaktären tillhör. Men på bikaraktärer shoppar jag gärna lös bland väldigt exotiska namn, eller hittar på något eget.
Det är en väldig makt att kunna döpa sina karaktärer till precis vad man vill.
För övrigt kan jag inte skriva en text utan att använda namndatabasen på scb.se, det är som en drog.
Det finns numera 573 Madicken i Sverige. Enligt scb. ;)
Sakta ner?
De senaste fem kapitlen har flugit ur mig i en rasande fart. Nu är det bara tre kapitel kvar och... så plötsligt verkar motivationen sina igen. Den kommer säkert tillbaka, det brukar ju vara så att det går i perioder. Men det hade varit himla fint om den här perioden räckt hela vägen i mål. Det är redan onsdag och jag har inte skrivit något i veckan.
