Vecka 34, betyg: 47

Produktivitet i allmänhet: Jag har visserligen hårda krav men den här veckan har känts extremt ineffektiv. Jag har helt enkelt inte ansträngt mig. Speciellt lördagen blev en förlorad dag vilket jag har kämpat för att ta igen idag, söndag. Tycker nog att veckans betyg skulle ha varit lägre för att visa ineffektiviteten, men det är kanske jag som är extra besviken just nu bara.

Mot målen:

Skrivande – För andra veckan i rad har jag inte skrivit något. Jag har funderat, och jag har renskrivit. Men jag har inte skrivit. Vad ska jag göra för att komma igång igen?

Pojkvän – Han som aldrig ringde efter vår första träff ringde helt plötsligt i veckan och låtsades som ingenting. Jag valde mellan att kräva en förklaring för hans beteende och att dissa honom totalt, det blev det senare. Lika bra. Inte för att han verkade fatta hinten. Jäkla tönt. De två flirtkillarna från förra veckan har jag inte hunnit träffa igen, men man vet aldrig vad framtiden väntar.

Jobb – Lösa förhoppningar förrförra veckan, fasta förhoppningar förra veckan, säkra förhoppningar den här veckan. Jag har fått jobb. Börjar imorgon. Har spenderat hela helgen med att deppa. Haha. Det känns bara så tungt att faktiskt behöva anstränga sig, det är ju inte mitt drömjobb precis. Dessutom är jag lite nervös.

Bostad – Inget nytt.

Veckans bästa: Jag har fått jobb. De ringde i fredags och bad mig börja på måndag. Lön  -hurra!

Veckans sämsta: Jag har varit en slöfock, en soffpotatis, en degklump. Jag har ätit skamlöst onyttigt och slöat framför tv:n istället för att producera något. Har dessutom bara tränat två gånger. Dels får den siffran mig att må dåligt men den betyder ännu mer eftersom jag får nästan all min positiva energi från träning, tränar jag för lite blir veckan, och jag, seg.

Kvantitet före kvalitet

Ibland får jag för mig att de texter jag skriver inte kommer att räcka till något (läs: räcka till en bok). Korta små novellaktiga texter, vad kommer de att göra för nytta? Idag bestämde jag mig för att gå till botten med oron. Baserat på skrivna texters snittlängd och min disposition för boken uppskattar jag att projektet kommer att omfatta 65000 ord när det är klart. Vad innebär då det? Jag har ingen aning. Så jag gjorde en halvvetenskaplig undersökning i min bokhylla och kom fram till att en normallång roman är 50000-100000 ord lång. Men jag har även de som är så korta som 35000 ord. Jag ligger alltså helt rätt. Lycka. Jag kan sluta oroa mig.

Någon som är nyfiken på hur många av de 65000 planerade orden som är skrivna idag? 21000. Kan det verkligen stämma? Dubbelkollar. Jo, det stämmer. Hee, borde fira på något sätt när jag har klarat av den magiska första tredjedelen! Eller, vi kan säga att jag redan har firat. För jag har inhandlat flera nya anteckningsblock och ännu viktigare: två snygga svarta mappar. Alla mina gamla mappar är nötta och använda, de här är helt fräscha. En är en vanlig tunn mapp som rymmer max 70 ark, den andra är en arkivmapp som är lagom för 250 ark. Jag använder den tunna nu, tanken är att den stora ska motivera mig med sin tomhet så att jag fortsätter skriva och en dag fyller den!


Vecka 33, betyg: 47

Produktivitet i allmänhet: Det lunkar på. Men jag hade hellre sett att det rusade framåt. T.ex. har jag igen lyckats samla ihop ett diskberg och jag har en text oskriven och en ansökan jag borde ha fått iväg. Jag gillar inte att min vecka slutar så. Jag vill ha alla punkter överstrukna på söndag kväll så att jag kan börja med en rent papper på måndag. Men jag har inte slappat och slöat heller så jag kan inte klaga… allt för mycket.

Mot målen:
Det som var lösa förhoppningar förra veckan är nu lite mer fasta förhoppningar. Jag har varit på en arbetsintervju i veckan. Vet inte om det var världens bästa jobb, eller om jag ens kan få det. Men det var skönt att försöka prestera på en intervju iaf. Jag har flirtat med pojkar till höger och vänster. Uttrycket "den som gapar efter mycket mister ofta hela stycket" passar väl in här. Jag försökte göra allt samtidigt. Å ena sidan ville jag inte ha någon av dem (eftersom det är skoj att vara singel), å andra sidan ville jag ha någon av dem (eftersom jag söker pojkvän) och å tredje sidan ville jag ha alla på en gång. Under veckan som gick brottades jag med alla tre viljor på en gång (de var så söta att jag inte kunde välja). Jag flirtade med så många olika sötnosar att jag är rädd att det blev pannkaka av alltihop. Men vi får väl se vad som händer nu till veckan. Däremot har det gått dåligt med mitt skrivande, hör och häpna! Anledningen är enkel: Solen gick i moln och höll sig där bakom större delen av veckan. Så jag har faktiskt inte skrivit ett ord på hela veckan, skandal! Fast jag har kommit fram till en del gällande strukturen på berättelsen, så jag hoppas att det är en grund för att ta mig framåt igen nu till veckan.

Vecka 32, betyg: 48

Produktivitet i allmänhet: Jag hann inte skriva någon veckorapport igår, varför? Den lilla fritid jag hade spenderade jag med att skriva tre arbetsansökningar! Rätt bra ursäkt va? I övrigt fortsätter livet på samma sätt som tidigare i sommar. Jag är rejält upptagen och godkänt produktiv.

Mot målen:
Jag har fått nys om en lägenhet som jag kanske har chans på när den blir ledig i höst. Och jag har som sagt skickat iväg tre arbetsansökningar, för tre helt olika typer av jobb. Men killen jag nämnde förra veckan har inte visat något sådant intresse nu helt plötsligt. Sen har jag självklart arbetat vidare på min bok, 1h/dag är inga problem när man kan sitta ute i solen. Visserligen har jag inga stora resultat att redovisa. Men efter en jämförelse med mitt liv i januari är jag toknöjd. Jag är inte hemma och förslappad om dagarna, jag sover sällan länge än om jag är ledig, jag skriver, jag aktiverar mig, jag säger "ja" och "nu" till det mesta. Det är nästan skrämmande så bra allt känns. Nu skulle jag bara önska mig tre månader till underbar sommar efter augusti är slut. Sommaren är helt klart min mest produktiva årstid. Eller, det blir väl vad man gör det till så i höst får jag bara lov att bevisa att jag kan prestera även då! 

Veckans galning: Höll på att bli påkörd av en galning i en blå bil. Han svängde ut för att köra om precis samtidigt som jag mötte honom. Jag fick väja ur vägen för att ge honom plats. Visst är vägen stor nog att rymma tre i bredd men det där var så fult att körkortet skulle ha rykt med en gång om polis sett det. Faktiskt rent livsfarligt. Jag gav honom en "vad i hela friden håller du på med" handgest, men han körde så snabbt att han säkert bara såg ett sudd i backspegeln. Galning. Och idiot.

Veckans dvd: Kids in the Hall. Vill ha!!! Jag har ju några månader på mig att spara… http://www.tvshowsondvd.com/newsitem.cfm?NewsID=6228

Klockan 19:57 slår drömmen in!

Igår satt jag ute i solen i fyra timmar och försökte skriva men kom ingenstans. Idag tänkte jag bara sitta ute i en timme och äta en glass… men så snart jag satte pennan mot papperet började tecken komma ut och TVÅ OCH EN HALV timme senare fick jag med våld tvinga mig att sluta eftersom jag skulle träna. Då hade jag skrivit ungefär motsvarande 3 A4 Times 12p. Galet. Men roligt! Tror att det beror på att alla kapitel jag skrivit hittills har varit väldigt ångestfyllda och nu fick jag skriva ett lättsamt, skönt med lite variation.

Fick för övrigt nyss ett kedjemail. Vanligtvis blir det delete utan att jag öppnar dem, än om de kommer från min bästaste bästaste vän (jag öppnar inte ens sådana med gulliga foton). Kedjebrev är blä. Men för skojs skull öppnade jag det här och vad får jag veta då om inte: min dröm kommer att slå in klockan 19:57 ikväll om jag skickar vidare brevet till fem personer. Det är sant för det har hänt Anna som önskade sig en pojkvän och Bertil som önskade sig ett nytt jobb och Camilla som önskade att hon skulle hitta ett hus. Typ. Jag är väldigt nyfiken på hur jag möjligen skulle kunna bli en publicerad författare (det var min önskan) till klockan 19:57 ikväll när jag inte ens skrivit klart min första bok än… Men tyvärr får jag aldrig veta hur det skulle ha gått till eftersom jag INTE skickade vidare brevet. Allra högst upp i detta fantastiska brev försäkrade författaren att det var helt kravfritt. Längre ned lovade författaren mig olycka i många år om jag inte skickade vidare till fem personer. Men jag ser ingen anledning att lita på en lögnare. :P Dessutom skulle min telefon garanterat ringa direkt efter jag läst mailet. Jag väntar fortfarande på mitt telefonsamtal… Hos någon stackare råkar det säkert ringa som utlovat (speciellt om man läser mailet på jobbet där telefonen jämt ringer), man kan ju bli hispig för mindre. Fast jag sa nyktert till mig själv att om min telefon ringer så svarar jag inte. För jag vinner alltid, inte kedjebrevsförfattare.

Är dock väldigt sugen på att själv författa ihop ett kedjebrev. Fundera ut en historia om vart jag fått det ifrån och sedan kräva konstiga saker av läsarna annars drabbas de av omedelbar olycka. Ställ dig upp och hoppa på ett ben medan du skickar detta vidare till tio personer, annars drabbas du av evig olycka. Eller! Jag ska göra ett nyttigt kedjebrev. Typ, gör en osjälvisk gest, hälsa på två främlingar, ge tre komplimanger, skicka vidare till fyra personer inom fem timmar, annars drabbas du av håravfall och lös mage.


Vecka 31, betyg: 51

Produktivitet i allmänhet: När jag inte skrivit något i bloggen på en hel vecka beror det antingen på att jag är lat, eller att inget händer eller att jag är för upptagen. Otroligt men sant så är det faktiskt den tredje punkten som är orsaken i veckan. Jag har fortsatt i samma stil som förra veckan. Jobb, träning, skrivit 1h/dag, serier 1h/dag (knappt, har haft lite för lite tid för det nöjet), tusen sociala påhitt (filmkväll, utflykter, konsert, restaurangbesök, m.m.) har också fixat allt på "att göra"-listan… utom att diska. ;)

Mot målen:
Just nu är jag väldigt inspirerad att skriva så det är det jag fokuserar på. I veckan har jag börjat på ett nytt kapitel, nummer 16 i den preliminära ordningen. (Det jag skrev i juli var nummer 15, fast då har jag inte skrivit alla kapitel innan det ännu.) Pojk-, lägenhets- och jobbutbudet har varit rätt dåligt som vanligt så då blir det automatiskt att jag fokuserar ännu mindre på det. Fast det finns en kille som… ja, vi får se. Vet inte om han är intresserad men han är trevlig att prata med och väldigt söt, och han verkar rätt flirtig. Jag borde anstränga mig mer. Det är augusti nu för sjutton!

Veckans insikt: I veckan var jag lika gammal som min mamma var när hon födde mig. Och då var hon redan gift. Vet inte om det är därför jag sett söta småbarn vart jag än tittat. Jag ligger lite efter. Varför är livet så kort? Jag hinner inte göra allt jag vill göra! (Rolig insikt va? Haha)

Veckans tidning: Fitness. Mycket bra och inspirerande tidning. Nytt nummer efter sommaruppehållet ute nu.