Att göra

Verkar onekligen som att mitt skriv-förtroende går i cykler på ett sånt sätt att ungefär en gång i månaden kastar sig tvivlet över mig. Och nu är det då igen, den tiden på månaden.

Det hopplösa just nu är att jag efter att ha redigerat första halvan av boken grundligt inte mindre än TVÅ gånger i år så är den ändå långt ifrån klar, långt ifrån tillräckligt bra. Hur länge ska jag behöva hålla på innan jag har nått hela vägen fram?

Min senaste dead line närmar sig med stormsteg och jag vill inte missa den igen. Jag vill bli klar!

Visserligen finns också delar i boken som är perfekta, helt perfekta. Men de är få. Och i jämförelse med de partierna blir allt annat sämre.

Jag tänker i vilket fall inte arbeta igen första halvan igen utan fortsätter nu med andra halvan.

Har nyss återvänt från en veckas sol och bad och skrivande... ja, sol och bad i alla fall. :) Det var så härligt! Speciellt som man får komma hem och höra att vädret här bara varit dåligt fram tills idag då det är sol och varmt igen, lagom tills att vi var hemma!

Skrivandet gick alltså inte så bra, jag försökte men det mesta som kom ut kändes väldigt enkelt och ointressant. Typ som att beskriva någon som sitter vid sitt köksbord och dricker morgonkaffet, zzz.

Här i alla fall hunnit packa upp så pass att jag hittat igen allt jag behöver för att följa med ett gäng till "stranden" här i stan några timmar nu, ska ta med skrivblocket och läsa igenom charterveckans skörd för att se om det finns något alls där att rädda.

Hoppas ni också har en bra semester!

PS. Tänk att jag börjar jobba på måndag! Hur gick de här veckorna så snabbt?

Medan jag redigerade flög en snabb fundering genom huvudet, kan förlagen bry sig om vilken typ av markering man använder för repliker?

Snabb titt i Favorithyllan (bara svenskförfattade böcker)
5 stycken citattecken
3 stycken talstreck
2 stycken tecken av typen >>abc<< som vad jag ser används på samma sätt som citattecken
Sedan har jag visst böcker med fnuttar i stil med `abc´ också, men inga svenskspråkiga sådana.

Vad jag minns från skolsvenskan så är det talstreck jag borde använda men jag har aldrig förstått mig på dem, så jag använder citattecken istället. Nu verkar det inte riktigt vara någon standard längre? Jag använder själv citattecken för talstrecken känns inte tillräckligt flexibla, om man vill börja och avsluta en replik flera gånger, och däremellan ha tankar eller annat. Ett problem jag ändå har med citattecken är att jag inte vet hur långt jag ska fortsätta innan jag byter till ny rad. Några exempel från boken, rätta gärna. ;)

"Jag älskar dig", sa han. Hennes pojkvän.

"Jag vågar inte", sa flickan och tog hans hand. Han skakade sig lös.

"Det är ditt problem", sa han och kliade sitt hår. Det kändes smutsigt.

De tre exemplen ovan är ju ganska lika, ändå känner jag att mittenexemplet är det som borde ha ett radbyte, eftersom det kommer från en annan person. Det första exemplet är mer ett stilval, och det tredje exemplet kunde lika gärna vara ett kommatecken och borde därför vara okej... (Se vad bra jag är på hitta på egna regler.)

"Ja." Hon stängde dörren bakom sig.

"Johanna?" Pojken sprang med små snabba fötter uppför trappan. "Var är du?"

"Bra." Du räcker fram nyckeln. "Puss." Du ler när du går.

Här är exempel utan tal-mening, efterföljande mening är istället en handlings-mening. Innebär det att det borde vara ny rad i första exemplet? Det fungerar ju inte i exempel två i alla fall där repliken fortsätter. För att inte tala om exempel tre där jag inte vet hur många rader det borde vara ens efter mina påhittade regler. :P

"Du får inte", ropade han och gjorde den där bestämda minen som mamma brukade göra. Han saknade mamma.

Och slutligen här, borde det bli ett nytt stycke när tal-mening tar slu och nästa mening innehåller tankar/känslor?

Jag ska inte fundera ihjäl mig på det här, men jag skulle nog behöva en snabblektion i replik-skrivning. :) Jag menar, om jag vet vad det korrekta är kan jag åtminstone medvetet värja mig mot de stela reglerna. Istället för att göra det omedvetet på hundra olika sätt i samma stackars lilla manus. :D

Nu hade varit tiden för lata semesterdagar OM jag skrivit klart boken till sista juni som jag först sa. Jag hade med gott samvete kunnat spendera första, regniga, semesterveckan i favorithörnan med en bok eller i soffan med en film eller hos goda vänner.

Nu är boken inte klar. Och jag har därför spenderat första semesterveckan i favorithörnan med en bok och i soffan med en film och hos goda vänner med dåligt samvete. :P

Bättre lycka andra semesterveckan!

Har redigerat kap 8-9 nu, tog två veckor att göra bara det. Snabbreprisen är fortfarande inte så väldigt snabb… Men som jag sagt många gånger, huvudsaken är att det går framåt och blir bra.

Faktum är att årets ordräknare visar att jag under första halvåret av 2009 har skrivit mer på boken än något annat år tidigare!

2005-2006 skrev jag en respektabel mängd men även om idéerna finns kvar i boken ännu så är nästan inga av formuleringarna kvar, mitt språk har verkligen transformerats sedan jag påbörjade den här boken.

2007 skrev jag lika mycket under hela året som jag gjort under första halvåret nu. (Vilket gör det året till det näst mest produktiva, galet nog.) Det var ett bra år för att jag hittade bokens ton, men kvaliteten är så där och det är därför jag fått kämpa med så mycket omskrivningar nu.

2008 skrev jag nästan inget på boken.

2009 blir alltså egentligen det år jag faktiskt skrev boken även om jag hållit på i fem år. Men antagligen behövdes alla de där åren för att arbeta fram min berättelse och för att utveckla mitt språk.

Ändå läskigt hur tiden går.