Att göra

Jag är intresserad. Hon är intresserad.

Dagens fundering: Att välja perspektiv

Sedan jag var barn har jag skrivit i tredje person. Att skriva i första person verkar alltid så billigt, liksom dagboksaktigt. Så hände det sig att under skrivarkursen jag gick då jag påbörjade min roman så fick vi som övning skriva samma text i både första och tredje person. Döm om min förvåning då den blev bättre i första person, och då jag faktiskt gillade att skriva i första person. Förstår inte hur jag inte kan ha märkt tidigare att det passar min introverta skrivarstil så bra.

Nuvarande bokprojekt är faktiskt ändå i tredje person, eftersom jag har flera huvudpersoner. Men jag funderar seriöst över att låta nästa bokprojekt bli i första person. Min hemliga förälskelse. :)

Ett ytterligare problem med första person (förutom att riskera billighetskänslan) är att man absolut strikt måste hålla sig till vad "jag" vet, alternativt vara en allvetande författare till en jag-huvudperson. Det förra är svårt och det senare känns fegt.

En snabbtid i favorithyllan visar att fyra av tio böcker är skrivna i första person. Det är ju nästan hälften. Intressant.

Och finns det för övrigt någon i hela världen som skriver lång prosa i andra person?

"Du ska snart gå, du vet att det är över och att du redan borde ge upp. Ändå dröjer du dig kvar, lite till. Lite till för kanske vaknar hon, om du väntar. Här är ni, hon som ligger i sängen och du som står med ena foten i sovrummet och andra i hallen. På väg. Du är trött på att alltid vara på väg. Du är trött på att hon inte bryr sig. Du är trött på att skriva i andra person.
Det här är inte de droider du söker."