Att göra

Jag tror att jag måste prioritera ner min bok för att få den klar. Verkar vettigt?

Boken har varit prio 1 senaste tiden så jag har hela tiden känt att jag måste skriva, och måste göra det riktigt bra. Jag har ibland prioriterat bort hushållsarbete (vilket gör lägenheten rörig och jobbig) och socialliv (vilket får fantasin att torka ihop) och träning (vilket får kropp och hjärna att somna... konstant). Och när jag har gjort de här prioriteringarna har jag känt mig duktig, för det är ett hårt val som måste göras. Boken kommer först.

Om inte.

Att först tvinga sig att göra jobbiga saker och sedan belöna sig med att arbeta på boken. Det fungerar. Boken blir inte ett måste utan något man får göra om man varit duktigt, något man längtar efter.

En annan konstighet som fungerar är att alltid tvinga sig själv att ha den där "om jag bara fick skriva en liten stund till"-känslan. Man ska alltså aldrig ge sig själv riktigt så mycket skrivtid som behövs, då finns viljan och behovet kvar till nästa gång. Frustreration över att inte få skriva mer, istället för frustreration över att inte skriva mer när man får göra det.

Det fungerade iaf väldigt bra förra veckan, så jag fortsätter med det den här också.