Dåligt minne?

Är det mitt dåliga minne som gör det?

Igen känner jag hur dåligt en text är, hur hopplös och oförbätterlig den är. Och även om den går att förbättra så kommer det att ta för evigt, och för evigt har jag ju inte. Hopplöst alltså. Går och lägger mig surig flera dagar i rad.

Igen och igen visar det sig att jag har fel. Visst, ibland kan det ta en vecka eller två men förr eller senare faller bitarna på plats och den hopplösa texten är inte dålig längre. Känner mig nöjd ungefär som att jag stortstädat, planterat om alla blommor, handlat mat för hela veckan och rensat garderoben på en och samma kväll. Går och lägger mig med ett leende.

Konstigt att jag inte kan komma ihåg, VETA, att efter den dåliga känslan kommer alltid den bra.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback