Några ord
Hur mycket jag än försöker, eller hur mycket jag än försöker försöka, så lyckas jag inte riktigt. Av årets hittills tio veckor har jag nått mitt skrivmål på 11 timmar exakt två gånger. Av tio. Resterande veckor har inte ens kommit till hälften.
Okej. Elva skrivtimmar kanske är att ta i när man jobbar mer än heltid. Men åtta timmar per vecka måste man klara för att ta sig någonstans.
Jag vill skriva mer!
Jag vill skriva nu.
Jag måste skriva. Alternativet är att passivt titta på när min livsvlija dör, och det känns inte så lockande.
Att skriva är att hoppas. På framtiden.
Men jag är missnöjd med hur lite jag lyckas skriva.
Förhoppningsvis blir jag mer aktiv nu när dagsljuset kommer tillbaka, brukar vara så.
Nä, nu måste jag skriva. (Än om jag tillfälligt kört fast.)
Ta't lugnt! Du verkar ju vara frisk och ha ett bra liv eller? Med saker du kan njuta av, eller? Ta dig då tid att njuta också istället för att bara stressa ihjäl dig över allt du inte hinner.
Kämpar själv med diverse hälsoproblem, undersökningar och antagligen en kommande öppenbuksoperation. Och vill bara vara frisk, stark och må bra. Resten är bara en bonus.
Hej Ulrika!
Låter jobbigt att inte få vara frisk, hoppas allt löser sig för dig.
Jag vill inte framstå som att jag är missnöjd med mitt liv eller att jag är otacksam, jag vet mycket väl hur tur jag har som har allt jag har (ofantligt tjusig mening). Men jag tror ändå att det är viktigt att aldrig nöja sig, att alltid sträva högre. Åtminstone är det så jag fungerar. Och det är sånt den här bloggen fokuserar på. Men jag lovar att jag tar mig tid att njuta också!
Kram och krya på dig!