Status quo
Nej, inte det gamla brittiska bandet utan latin för nuläget. (Eller möjligen 'oförändrat läge'.)
Mitt löfte för 2006 är att vara galet produktiv. Jag ska hitta jobb, bostad, pojkvän och skriva klart berättelsen jag arbetar på. Men innan man kan ta sig framåt måste man fastslå var man står i dagsläget.
Jobb. Jag har en nyligt avlagd högskoleexamen. Den är inom det naturvetenskapliga/tekniska spektrat. Hittills har det varit omöjligt att få något jobb inom mitt yrke. Dels finns det otroligt få positioner att söka och dels har jag ingen yrkeserfarenhet och är således inte speciellt attraktiv på marknaden. Jag stannar helst på min hemort men flyttar gärna om det finns ett intressant jobb på någon annan ort. Som arbetslös ex-student får man cirka 4800:- i månaden efter skatt. Som student får man (vid fullt lån) 6900:-. Den senare summan är nog svår att leva på, två tusen mindre är inget annat än omöjligt. Jag är i akut behov av jobb. Jag söker därför även relativt lågbetalande jobb utan krav på utbildning för att ha tills vidare. Den inställningen (tills vidare) och att jag är överkvalificerad gör mig inte speciellt attraktiv på den marknaden heller. Det kommer alltså inte att bli någon lätt uppgift att hitta jobb.
Bostad. Jag bor i en rätt dyr studentetta. Eftersom det är en studentlägenhet måste jag flytta ut nu när jag inte längre studerar. Jag vill hitta en etta som inte är dyrare än min nuvarande och som dessutom har en sovalkov, något jag saknar nu. (Skulle jag få tag i en billig tvåa tackar jag inte nej till det heller.) I övrigt ställer jag bara krav på läget, jag vill bo något så när centralt. Av alla sorters lägenheter är tyvärr ettor den det är störst brist på. (Om man inte räknar de nya husen de byggt med minimala ettor med hyror på närmare 4000:-, löjligt dyrt i jämförelse med annat på min ort.) Hittills har min kötid inte räckt till för att få en lägenhet där det systemet används och några kontakter med privata hyresvärdar har jag inte.
Pojkvän. Tror att "den eviga singeln" räcker som beskrivning för att ni ska förstå min situation. Ofta är det väldigt roligt att vara singel, men andra gånger (som vid nyårskyssögonblicket) är det mindre roligt. Den främsta anledningen till att jag nu ska hitta en seriös pojkvän är yttre omständigheter. Livet har dragit iväg med mig, trots att jag inte riktigt hunnit med är det nu dags att inse att jag precis blivit 25 år gammal. (Gah. Bara den siffran är nog att ge panik!) Alla mina vänner är förlovade och bor med sina pojkvänner sedan år tillbaka. Det är hög tid för mig också. (Inte minst när man på nyårsfesten igår blev påhoppad i bästa Bridget Jones stil med frågan "när ska du förlova dig". Jag drog dock inte till med något svar i stil med att min kropp är täckt av fjäll, jag konstaterade bara "måste ha en pojkvän först") Dessutom skulle jag tycka att det vore väldigt mysigt att ha någon att dela vardagen med. Jag är en drömmare som helst bara vill att det ska kännas 100% rätt med en gång. Jag önskar att den perfekta killen kom inridandes och valde ut mig ur mängden och alla visste att det skulle vara vi två. Killarna som kommer fram på krogen är inte speciellt intressanta då de snubblar fram till mig av en slump och när jag väl avfärdat dem snubblar de vidare till nästa tjej. Men jag ska i år försöka att acceptera att det krävs arbete och ansträngning, både för att träffa nya människor och för att lära känna de nya människorna när man väl hittat dem. Dessutom krävs det nog att jag kommer över lite av min killfeghet.
There you have it. Nuläget. Under rubriken "Sökes" ska jag se till att uppdatera allt som händer med mina diverse försök i sökandet.
Mitt löfte för 2006 är att vara galet produktiv. Jag ska hitta jobb, bostad, pojkvän och skriva klart berättelsen jag arbetar på. Men innan man kan ta sig framåt måste man fastslå var man står i dagsläget.
Jobb. Jag har en nyligt avlagd högskoleexamen. Den är inom det naturvetenskapliga/tekniska spektrat. Hittills har det varit omöjligt att få något jobb inom mitt yrke. Dels finns det otroligt få positioner att söka och dels har jag ingen yrkeserfarenhet och är således inte speciellt attraktiv på marknaden. Jag stannar helst på min hemort men flyttar gärna om det finns ett intressant jobb på någon annan ort. Som arbetslös ex-student får man cirka 4800:- i månaden efter skatt. Som student får man (vid fullt lån) 6900:-. Den senare summan är nog svår att leva på, två tusen mindre är inget annat än omöjligt. Jag är i akut behov av jobb. Jag söker därför även relativt lågbetalande jobb utan krav på utbildning för att ha tills vidare. Den inställningen (tills vidare) och att jag är överkvalificerad gör mig inte speciellt attraktiv på den marknaden heller. Det kommer alltså inte att bli någon lätt uppgift att hitta jobb.
Bostad. Jag bor i en rätt dyr studentetta. Eftersom det är en studentlägenhet måste jag flytta ut nu när jag inte längre studerar. Jag vill hitta en etta som inte är dyrare än min nuvarande och som dessutom har en sovalkov, något jag saknar nu. (Skulle jag få tag i en billig tvåa tackar jag inte nej till det heller.) I övrigt ställer jag bara krav på läget, jag vill bo något så när centralt. Av alla sorters lägenheter är tyvärr ettor den det är störst brist på. (Om man inte räknar de nya husen de byggt med minimala ettor med hyror på närmare 4000:-, löjligt dyrt i jämförelse med annat på min ort.) Hittills har min kötid inte räckt till för att få en lägenhet där det systemet används och några kontakter med privata hyresvärdar har jag inte.
Pojkvän. Tror att "den eviga singeln" räcker som beskrivning för att ni ska förstå min situation. Ofta är det väldigt roligt att vara singel, men andra gånger (som vid nyårskyssögonblicket) är det mindre roligt. Den främsta anledningen till att jag nu ska hitta en seriös pojkvän är yttre omständigheter. Livet har dragit iväg med mig, trots att jag inte riktigt hunnit med är det nu dags att inse att jag precis blivit 25 år gammal. (Gah. Bara den siffran är nog att ge panik!) Alla mina vänner är förlovade och bor med sina pojkvänner sedan år tillbaka. Det är hög tid för mig också. (Inte minst när man på nyårsfesten igår blev påhoppad i bästa Bridget Jones stil med frågan "när ska du förlova dig". Jag drog dock inte till med något svar i stil med att min kropp är täckt av fjäll, jag konstaterade bara "måste ha en pojkvän först") Dessutom skulle jag tycka att det vore väldigt mysigt att ha någon att dela vardagen med. Jag är en drömmare som helst bara vill att det ska kännas 100% rätt med en gång. Jag önskar att den perfekta killen kom inridandes och valde ut mig ur mängden och alla visste att det skulle vara vi två. Killarna som kommer fram på krogen är inte speciellt intressanta då de snubblar fram till mig av en slump och när jag väl avfärdat dem snubblar de vidare till nästa tjej. Men jag ska i år försöka att acceptera att det krävs arbete och ansträngning, både för att träffa nya människor och för att lära känna de nya människorna när man väl hittat dem. Dessutom krävs det nog att jag kommer över lite av min killfeghet.
There you have it. Nuläget. Under rubriken "Sökes" ska jag se till att uppdatera allt som händer med mina diverse försök i sökandet.
Kommentarer
Postat av: mscE
är det en liten stad du bor i?
Trackback
